"Att känna sig lite extra trött och hängig när hösten kommer är naturligt. Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning lider så pass mycket under den mörka årstiden att de utvecklar höst- eller vinterdepression.

Trots en lång natts sömn är personer som lider av SAD (Seasonal Affective Disorder) lika trötta när de vaknar som de var på kvällen när de gick och lade sig. Med den extrema tröttheten kommer håglöshet och nedstämdhet. Ingenting känns roligt och det är svårt att koncentrera sig.

Det är också vanligt att suget efter kolhydrater och sötsaker ökar och att man går upp i vikt.

Det märks tydligt att många fler söker hjälp för sin höst- eller vinterdepression efter en regnig sommar jämfört med om det varit varmt och soligt.

Naturligtvis behöver inte ljuset vara den enda orsaken. Nedstämdheten kan också bero på känslomässiga reaktioner. Om vi känner oss snuvade på det vackra vädret under semestern är det ju extra jobbigt att gå en mörk och grå höst till mötes."

Citatet är från Stockholms läns landsting... men det kunde lika gärna varit jag som skrivit det... Tycker att det blir värre för varje år... längtan efter att vara varm... känna solen mot min kropp...ljuset...ljuset...tanken på underbara kvällar med en god bok på baksidan av vårat hus... Läser följande på en annan sida..."Symtomen på  höst & vinter depression är ett ökat behov av sömn, en extrem trötthet, svårigheter att vakna på morgonen, stressbesvär, irritation, förändringar i aptiten med t ex ett ökat sug efter godsaker, viktförändringar, koncentrationsproblem, nedstämdhet och en påtagligt minskad arbetseffektivitet."...Hallååå... Vad kan man göra...?

Alla säger ljusterapi... Man behöver bryta ner melatoninet i kroppen... och det gör man med ljus... tydligen...