En liten reflektion från ett hotellfönster i Mumbai...

Vart är alla dessa människor på väg?

Vi hamnade på ett Hotell inte långt ifrån flygplatsen... tog en timme med taxi... och en genomblöt skjorta efter alla tutningar, filbyten och inbromsningar. Folk mitt i gatan, bilar överallt... och alla tutar!

Dofter, rörelser och fattigdom.

Vårat hotell gränsar till en av alla dessa slumoråden som finns i Mumbai.

Här är skylten till "vårt" matställe... Vi åt här två kvällar. Men jag lurar fortfarande på all denna rörelse... människor jag aldrig sett... och aldrig kommer att se igen. Med egna liv, drömmar och sorger...

Ibland får man ta risker för att få det man vill ha... kalkylerade risker med tanke på eventuell risk är väl bäst!

Aktier, fonder, tips och andra investeringar är ju bara kalkylerade risker... ibland knappast kalkylerade...

Hur många har igentligen efterlevnadsskydd på sitt pensionssparande?

Vad väntar vi på?

Vad önskar vi att få ut av det här livet?

Livet är inte en väntsal mellan två flygningar där man tittar på klockan och läser förstrött i sin bok.

Någon har sagt att vara rädd för att dö visar på att livet är värt att leva...

 Vi måste våga leva, utvecklas och chansa ibland... det är inte så farligt!

Vi får inte ta oss själva på så stort allvar jämt, inte undra på vad alla skall tänka och tro. Att byta arbetsplats, flytta utomlands eller bara börja den där skrivkursen. Varför skjuter vi upp besluten till framtiden?

Visst... vi har plikter mot familj, samhälle etc... men lite mer vågade skulle vi väl kunna vara... eller? 

Tänk att 1000 människor har tittat in på min blogg i oktober... häftigt!

Tycker att det är skönt att se att allt inte är som man är van vid hemma när man reser... Ibland är vi så insnöade på våra sätt att göra saker och ting... Vi vill ha rutiner... gå upp samma tid, samma frukost, jobba på samma jobb... umgås med samma människor etc... Gud va tråkigt det låter i mina öron.

När jag fria till min fru så kunde jag bara lova henne att vårat liv tillsammans skulle bli annorlunda och spännande... och tänk... det är det fortfarande efter snart 20 år.

Tänk så mång idéer jag haft genom åren!

Tänk så många kurser man börjat på högskolan!

Varför är det så lätt att starta upp ett projekt... men så svårt att avsluta dem.

 Nu står jag i valet och kvalet om jag skall på en föreläsning morgon eftermddag... tycker ju att kursen är intressant... men

Får väl sova på saken... 

Finns det någon skönare än solig dag i oktober när trädens blad är som vackrast. Där varje andetag fyller dina skrumpna innesittarlungor med frisk hög syresatt luft.

Du kan få tänja ut dina steg och känna att blodet rusar runt i dina ådror... 

Klart vi går dit... vi vinner med 3-1 efter mål av Zlatan, Elmander och givetvis Anders Svensson...

Sen är det bara att börja boka upp sig för resan dit... var på VM i Tyskland förra året... men den här gången skall vi försöka att åka allihop.

Det svåra är ju att få tag på biljetter... men sist fick jag biljetterna dagen innan... utan överpris... och till två matcher dessutom... det var en fantastisk känsla. Kämpa på nu gubbar!