Det blev inte riktigt som jag förutspådde...men vi vann på bortaplan...gött nog. Tack Kalmar att ni släppte Mobeck. Han gjorde det första målet på vår fina Arena och han gjorde det viktiga målet ikväll. Nu vill jag se 14 400 glada Boråsare nästa onsdag...Forza!

Tänk att ett gräl med någon man tycker så mycket om kan störa en så mycket...man vill stötta, uppmuntra och finnas till...men stöts bort...man fattar inget...låt mig va! Det är svårt att se sitt barn vara ledsen, uppriven och arg. Det är svårt att vara vuxen i sitt beteende...det är jobbigt och det påverkar hela ens dag...och natt för den delen oxå. Att älska är inte lätt...att älska är inte något gulligt och rosa...att älska är att inte ge upp. Det spelar ingen roll om det är ens partner, ens barn eller kärlekt till ett fotbollslag. Läste  i en engelsk undersökning att 80 % av karlarna hellre skulle byta fru en favoritlag i fotbollen...Undrar hur många föräldrar som ger upp på sina barn när det blir tufft...som låter dem få som de vill...det blir ju lugnast så. Att sätta gränser är av kärlek...Att ha regler är oxå kärlek. Jag tror inte på frihet i överflöd. Att älska handlar om respekt, tillgivenhet, men oxå om tydlighet och kommunikation om önskemål och förväntningar. Att man grälar när semestern börjar handlar ofta om otydlighet i vad man vill få ut av den gemensamma semestern. Den ena vill vila, den andra vill resa. Andra vill snickra eller ligga i hängmattan och läsa. Men är man ett par så måste bådas önskan kommuniceras och sedan är det kompromiss som gäller...Så även med barn...Vad vill du...Vad känner du...Hur skall det gå till...men vem har sagt att det är enkelt...