Efter gårdagens härliga match så har jag redan börjat att planera framåt...mätt på goda matcher?...jag...icke!

Visar en bild på det underbara Tifo som våran Tifogrupp bjöd på igår när spelarna vandrade in. Tack Tifo gruppen för ert engagemang...även om jag alltid hamnar bakom...gny!

Läste att en del av publiken gick och ställde sig i kö utanför Turistbyrån direkt efter slutsignalen...de öppnade klockan 10:00 imorse...En kvart senare var biljetterna slutsålda...Men som säsongskortsinnehavare fick jag loss 8 stycken biljetter...Fest den 29 augusti med andra ord...just nu är vi bara 6 stycken som kan gå...men jag tror inte att det blir svårt att bli av med eventuella överblivna biljetter...eller vad tror ni?

Ligger helt fridfullt i min kejserliga nattsärk och läser en deckare av Mari Jungstedt...när frugan ropar att det står en älg utanför...hämtar kameran och försöker skrämma iväg den med fotoblixten innan den käkar upp alla äpplen...men ack...vad rädd han blev...inte...så barnen sprang och hämtade överblivna påskfyrverkerier...det uppskattade han inte...

Efter matchen avnjöt vi en underbar kväll i goda vänners lag...Visst är det skönt att få skratta ibland...förresten...det är alltid gött att skratta...Vi hade varit på matchen ihop och jag fick chansen att vara en snäll värd snarare än en pubertal, skrikande skinnskalle utklädd i matchtröja...

Moi

Nu skall vi snart dra in till Arenan...solen skiner...biljetterna är fixade och livet leker. Har stora förväntningar på Avdic idag. Hoppas att gubbarna kan fokusera nu när Europaspelet är i full gång...Tippar med hjärtat...2-1...Forza 

Ikväll var det torsdagskväll och på sommaren innebär det fullt med folk på stan och lite musik...det är talangjakt och sedan 1 timmes framträdande på torget i Borås. Ikväll var det Salem al Fakir...Inte så pjåkigt ändå tycker jag...han visade energi och var klart inspirerad av diverse 70 tals band...tyckte jag hörde lite riff som var stulna från min husgud John Miles och hans skiva Zaragon...men jag är ingen musikkritiker...men jag har mina åsikter...sen tyckte jag att han påminde i sin stil lite av en ung Ted Gärdestad. Imorgon kommer värmen så då får man väl börja rota fram solkräm och solbrillor...så nu får man lägga sig och läsa lite...

Moi...Åter i hemmets trygga vrå...här var det tyst...Anna är på festival i Lindesberg...Augustibuller Linn myser med sin Nicklas på sitt rum...och frugan är ute med hunden. Mika är i staden och lyssnar på musik och Joel är med kompis i Varberg. Själv har jag varit och jobbat, joggat och handlat.

Idag fick jag lotsa runt en journalist från SEKO magasinet runt halva Göteborg och intervjua folk, ta bilder och lära henne om faran med att stjäla koppar på Järnvägen. Folk stjäl verkligen det mesta som går att omsätta i snabba penger. Problemet med kopparstölderna på järnvägen är att det orsakar stora tågförseningar och till viss del en förhöjd risk för passagerarna. Så nästa gång ni hör att de ropar ut att ni är sena på grund av signalfel med erat pendeltåg...så kan ni utgå ifrån att varannan gång så beror det på att något pucko har varit och stulit kopparkabeln som ger besked till signalerna så att tåget får kör...

Sommartorp...Sommarhus av en gammal ladugård...skulle det vara något nytt!

För fyra år sedan stod vi ett vägval med våran gamla ladugård...riva eller renovera! Vi hade under en följd av år varit månskensbönder. Min fru var hemma med våra barn i 8 år och vi hade haft höns, kalkoner, grisar och får. Nu jobbade hon heltid och djuren var utbytta mot katter och hund. Vi funderade och tog hit en granne som är snickare. Han sa att visst går det att renovera och gav ett prisförslag på ombyggnaden. Så vi slog till...Nu började slitet med att riva och elda upp gamla bräder...och hela loftet som man hade samlat på sig bra- ha-saker typ gamla fönster som man skulle göra om till drivbänkar.

Tre fredagar på raken tog vi ledigt och bar ner bräder och annat brännbart till en brasa på åkern. Tänk vad mycket man har som man kan elda!

Under tiden höll snickaren på inne i ladan... En sak var bra med detta projekt var att vi slapp bo i skiten. Det fick ta den tid det tog. Så efter ett drygt ett år stod det färdigt...frågan är om ett hus blir färdigt...det finns ju alltid något man kan göra där. Så idag använder jag "ladan" som kontor...sitter där och skriver den här berättelsen. Ibland kör jag säkerhetskurser för rallare här och ibland har vi fester som när Mika konfirmerades förra året. Så att renovera en lada är väl inget nytt...

Moi...Som ni såg igår så presenterade jag våra fyra barn...min fru ser detta som ett andningshål för gubben...så hon vill inte lägga sig i...klok qvinna...inte bara för att hon valt mig. Att blogga blir nog en sorts terapi...Jag har alltid tyckt om att skriva...men mest för mig själv. Jag har publiserat en hel del dikter...anonymt så klart...men att skriva är en form av bikt. Jag kommenterade tidigare fyrbarnsmamman på ett inlägg och förstod återigen vad vi själva gick igenom. Vi... min fru och jag träffades i april 1987, vi förlovades augusti 1987 och gifte oss med pompa och ståt i december 1987. Nu snart 20 år senare har vi fyra tonåringar. Vi fick fyra barn på 5 ½ år. Jag kan skriva under på att karriär och helkvällar med grabbarna var out of question. Men sett i backspegeln var det underbara år. Ibland kan man tycka att vad f... gnäller folk för... men i nästa andetag så förstår man att livet ter sig olika för oss alla. Vi har två flickor och två pojkar och det är roligt...men ack så svårt ibland. Under våra 20 år har vi fostrat 4 barn, köpt ett gammalt soldattorp som vi renoverat, frugan har pluggat och jag har startat eget. Man får skylla sig själv ibland...